Botanik

Tomten är till stor del en naturtomt, vilket ger många vilda växter. En genomgång i maj 2009 av gjorda fynd sedan vi flyttade in visade att vi sett 280 vilda eller oavsiktligt införda arter. Till den senare kategorin räknas de frön av främmande växter som följt med orent solrosfrö, som vi köper i 20 kg eller 25 kg säckar. Flera av dessa är sannolikt bara tillfälliga och ses endast under ett år.

Till detta kommer ca 320 olika planterade växter, om även olika varianter av tulpaner etc räknats med i antalet.

Klicka på de små bilderna nedan om du vill se en större bild.

Blomvass 20070806	Blåsippa 20080302	Blåsippa 20080328	Dyblad 20070806
Hassel i blom 20080328	Snödroppe 20080302	Tussilago 20080328	Vintergäck 20080302

Odlade växter.
2006. Närmast huset på den norra sidan deponerades massor som blev över vid husbyggnation och över dem lades jord där vi planterade växter under hösten 2006. Vi tog med oss växter från Enhagen där vi bodde tidigare, där en del kom från Marias hus på Hemdal, och dessutom köpte vi en del nya på Plantagen i Västerås. Vi fick också några växter från Tommy och Inger i Lemnhult. Vi köpte ett körsbärsträd, ett plommonträd och två äppelträd, ett Åkerö och ett familjeträd med fem sorter.

2007. I slutet av sommaren anlade vi ett nytt jordgubbsland med 20 plantor öster om huset. Jordgubbarna kom ursprungligen från Enhagen och de hade vi tillfälligt planterat norr om huset ifjol. Under hösten 2007 grävde vi upp slänten öster om huset och på den södra sidan närmast uteplatsen. Det var ett rejält arbete. Jorden var huvudsakligen styv lerjord. En proppfull släpkärra med den värsta lerjorden kördes till återbruket. Flera släpkärror med planteringsjord och rabattjord skottades ut. Vi behöll de planterade växter som klarat igenväxningen och dessutom planterade vi nya, som vi köpt på Plantagen i Västerås, Tradera på Internet, Åsby trädgård i Hallstahammar och en trädgårdshandel vi råkade åka förbi i Sala. Vi grävde också upp en gammal igenväxt rabatt vid ett par stora stenar vid ängen mot sjön. Förutom perenner planterade vi ut nästan 1200 lökar sent på hösten.

2008. En ny rabatt anlades mellan huset och garaget. Det blev en upphöjd knappt en meter bred rabatt av stenmjöl, där växterna kommer att täckas med klipp av vass eller andra växter. Ett 60-tal nya växtarter planterades och på hösten sattes drygt 600 lökar.

Hur man blir av med vass

20061029. Före vasslåtter.

20071025. Efter vasslåtter.

Viken vid bryggan var till stor del igenväxt med tät vass och en del säv när vi flyttade in. Under våren, sommaren och även in på hösten 2007 ägnade vi många timmar åt att slå vass med lie från båt eller till fots om det var i strandkanten. Principen för att bli av med vass är att man måste slå av de nya skotten så fort de kommit över vattenytan på våren. Detta finns väl beskrivet i "Undervattensväxter vid Landsjön 2006". Vassen har som minst lagrad energi i sina rotstammar (rhizom) under våren. Den lagrade energin används för att skjuta skott som när de kommit ovan vattenytan rätt snart börjar lagra ny energi i rotstammarna. Om man slår av de nya vasstråna så fort de kommit ovan vattenytan utarmar man succesivt rotstammarna på energi. Rotstammarna kommer att skjuta nya skott när de första slagits av men så småningom finns ingen energi kvar och då dör rotstammen. Det är en vanligt förekommande myt att vassen dör när man slår av den under vattnet, på grund att vatten tränger in i det ihåliga strået och "dränker" vassen, vilket inte stämmer. Däremot minskar det syretillförseln till rotstammen om man slår av stråna under vattenytan, vilket ger en minskad tillväxt.

Om man slår av fjolårsstråna innan växtsäsongen har börjat gör det ingen som helst skada på vassen, utan istället ökar man ljusinsläppet och därmed skjuter vassen ett ökat antal skott. Vi valde dock trots detta att slå av vassen när det var is och elda upp den eftersom de fjolårsstråna är hårda och betydligt svårare att slå av med lie från båt än från isen när man har fast "mark" under fötterna. Vi knäckte ett lieblad under året. Vi har en egen slipsten som vi använder för att slipa liarna.

Det blev väldigt stora mängder vass eftersom det var en stor yta vi slog, 1000-1500 kvadratmeter. Mycket eldade vi upp, men vi körde även en hel del av vassen och annat grönt genom vår kompostkvarn och det klippta materialet lade vi ut i rabatterna, som hindrar ogräs att komma ut och som ger en gödslingseffekt. Det var rätt tidsödande att köra vassen genom kompostkvarnen eftersom man bara kunde köra ett litet antal strån åt gången.

2008-2011 har vi haft väldigt få vasstrån som kommit upp på den yta vi slog 2007. Det är endast på land och grunt vatten, 1-2 dm djup som det kommer upp vasstrån fortfarande. Vi därför väldigt nöjda med resultatet av insatsen vi gjorde 2007.